Nobelförsamlingen

Nobelförsamlingen
Namn	Nobelförsamlingen
Grundad	1900
Plats	Stockholm
Typ	Institution
Syfte	Val av Nobelpristagare i litteratur
Medlemsantal	18

Nobelförsamlingen

Nobelförsamlingen är den församling vid Svenska Akademien som ansvarar för att utse Nobelpristagaren i litteratur, och är central i processer som rör prisutdelningarna kopplade till Alfred Nobels testamente, Stockholm och Nobel Prize. Församlingen fungerar inom ramarna för institutioner som Svenska Akademiens Stiftelse, samarbetar historiskt med personer och organ som Ernst R. G. Spiro, Selma Lagerlöf och internationella aktörer som The Nobel Foundation, och spelar en återkommande roll i evenemang knutna till Nobel Prize in Literature och Nobel Prize ceremonies.

Historia

Sedan bildandet av Svenska Akademien 1786 av Gustav III har dess relation till litterära utmärkelser utvecklats fram till 1901 när enligt Alfred Nobels testamente Nobelpriset i litteratur inrättades, vilket etablerade Nobelförsamlingen som beslutsfattande organ i samband med Nobel Prize-stipendier, beslut och offentliggöranden. Under 1900-talet influerades församlingens arbete av kulturella figurer som Ernst Albin, Henrik Schück, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, och av händelser som Första världskriget, Andra världskriget och internationella kulturella strömningar som berörde kandidaturer och nomineringar. Kontroverser relaterade till val som gäller författare som Pablo Neruda och Jean-Paul Sartre samt institutionella kriser som under 2018 kopplades till relationer med personer såsom Jean-Claude Arnault har präglat församlingens moderna historia och ledde till ändringar i praxis och offentlighetens granskning via medier som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Organisation och funktion

Nobelförsamlingen består av ledamöter inom Svenska Akademien utvalda bland akademiens 18 stolsinnehavare, där ordförandeskapet och protokollsansvar växlar, och samarbetar funktionellt med organ som The Nobel Foundation och kanslier som hanterar administration, korrespondens och årsredovisningar. Församlingen fastställer procedurer för inbjudningar av nominerare från institutioner som University of Oxford, Harvard University, Sorbonne University och internationella akademier som Académie française och Royal Swedish Academy of Sciences, samt upprätthåller tidsfrister och sekretess enligt praxis som påverkar offentliggörande i samband med Nobel Prize announcement. I organisatoriska frågor påverkas arbetet av principer och dokument kopplade till Alfred Nobels testamente, interna stadgar hos Svenska Akademien och kontakter med kulturella institutioner såsom Kungliga Biblioteket och Kungliga Vetenskapsakademien.

Nobelprisutnämningsprocessen

Processen inleds med nomineringar från kvalificerade nominerare som inkluderar representanter för British Academy, Modern Language Association, universitet som University of Cambridge och Columbia University, samt företrädare för litterära institutioner som Pen International och Deutscher Akademischer Austauschdienst. Nobelförsamlingen sammanställer nomineringarna, uppdrar referensläsningar och konsultationer med experter från nätverk inklusive Princeton University, University of Chicago, King's College London och enskilda experter som tidigare pristagare såsom W. B. Yeats och T. S. Eliot i historiska studier. Efter steg av kortlistning och diskussioner fattas det slutliga beslutet i församlingens slutna omröstning enligt interna regler, varefter vinnaren presenteras vid ett officiellt tillkännagivande som koordineras med The Nobel Foundation och i samarbete med medier som Reuters, The New York Times och BBC.

Medlemmar och valkrets

Medlemmarna är ad personam ledamöter inom Svenska Akademien som väljs till livstids stol, med undantag och praxis som påverkats av händelser där medlemmar som Sara Danius och Klas Östergren blivit centrala i offentlig debatt; urvalet speglar ofta representanter för litterära och akademiska kretsar inklusive poeter, romanförfattare och kritiker med band till institutioner som Stockholms universitet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet samt kulturinstitutioner som Dramaten och Kungliga Musikaliska Akademien. Valprocesser för nya ledamöter och ersättningar hänvisar historiskt till procedurer inom Svenska Akademien och påverkas av relationer till externa organ som Riksdag-debatter vid offentlighetsgranskning och mediepåverkan från tidningar som Aftonbladet.

Ceremonier och rituella praktiker

Ceremonier kring priset följer traditioner kopplade till Nobel Prize ceremonies i Stockholm Concert Hall och inkluderar förberedelser såsom protokoll vid Nobel Banquet i Stockholm City Hall samt tillkännagivanden i samklang med The Nobel Foundation; deltagare inkluderar representanter från Sveriges Kungahus och diplomater från ambassader som United States Embassy, French Embassy och United Kingdom Embassy. Praktiker innefattar sekretessregler, poströstning och ritualer för överlämnande av diplom och medaljer, där procedurer ofta dokumenterats i protokoll och arkiv lagrade vid Kungliga Biblioteket och refereras i historiska skildringar av evenemang där personer som King Carl XVI Gustaf och tidigare pristagare deltagit.

Kritik och kontroverser

Nobelförsamlingen har utsatts för kritik relaterad till brist på transparens, anklagelser om partiskhet och könsobalans, samt kontroverser kopplade till nominerade såsom Pablo Neruda, Boris Pasternak, Jean-Paul Sartre och senare utnämningar som väckt debatt i medier inklusive The Guardian, Le Monde och New Statesman. Interna tvister som 2018-skandalen med personer associerade till Jean-Claude Arnault ledde till avgångar och kritik i samband med publicister som Wahlström & Widstrand och diskussioner i akademiska kretsar som Humanities faculties vid flera universitet, vilket i sin tur resulterade i reformförslag och ändringar i praxis kring sekretess, jäv och valbarhet som diskuteras i kulturpolitiska sammanhang. Ytterligare kritik har adresserats från internationella litterära organisationer som PEN International och akademiska nätverk vid Yale University och University of California, Berkeley med krav på modernisering av processer och ökad öppenhet.

Category:Svenska Akademien