Sveriges riksdag

Sveriges riksdag
Namn	Sveriges riksdag
Bildtext	Riksdagshuset vid Norrström, Helgeandsholmen
Grundad	1866 (encamera) / 1971 (enkammarriksdag)
Typ	Lagstiftande församling
Säte	Stockholm
Ledare	Talman
Antal	349 ledamöter
Mandatperiod	Fyra år

Sveriges riksdag är Sveriges nationella folkförsamling och lagstiftande församling. Församlingen består av 349 ledamöter som representerar väljare i valkretsar i Sverige och utövar lagstiftande, budget- och kontrollmakt i förhållande till andra statliga institutioner. Riksdagens beslut påverkar relationer med myndigheter såsom Regeringen, Sveriges domstolar, och internationella organisationer som Europeiska unionen och Nordiska rådet.

Historia

Riksdagens historiska utveckling knyter an till medeltida ständer som träffades i Stockholm och till unionstiden under Kalmarunionen. Den gustavianska tiden och beslut under 1800-talet, bland annat reformer under Karl XIV Johan och införandet av representationsreformer efter 1848, ledde fram till den tvåkammarriksdag som inrättades 1866. 1900-talets demokratisering påverkades av personer och händelser som Hjalmar Branting, allmän rösträttsrörelse och parlamentarisk praxis som stärktes efter första världskriget. Övergången till enkammarriksdag 1971 och därefter konstitutionella ändringar under 1974 års regeringsform formaliserade dagens struktur, där parlamentariska normer utvecklats i samspel med domstolsavgöranden från Högsta domstolen och förvaltningspraxis från Justitiekanslern.

Organisation och struktur

Riksdagen är organiserad kring talmannen, ett presidium och utskott. Talmannen väljs av ledamöterna och samarbetar med representanter från partier som Socialdemokraterna, Moderata samlingspartiet, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Sverigedemokraterna och andra riksdagspartier. Riksdagens kansli stödjer arbetet tillsammans med institutioner som Riksbanksfullmäktige och samarbeten med Sveriges riksbank i frågor om penningpolitikens ramverk. Säte och sessionslokaler finns i Riksdagshuset på Helgeandsholmen och samband med Riksdagens bibliotek möjliggör dokumentation och arkivhantering, där arkivmaterial bevaras enligt bestämmelser i offentlighetsprincipen och sekretesslagstiftning.

Arbetsformer och beslutsgång

Arbetet i riksdagen är uppdelat i förberedande utskottsbehandlingar, debatter i kammaren och voteringar. Förslag initieras av Regeringen i form av propositioner eller av ledamöter som motioner, varpå utskotten utfärdar betänkanden och reservationer. Vidare prövas budgetpropositionen och skattefrågor i samband med riksdagens budgetprocess, där samspel finns med Ekonomistyrningsverket och statliga myndigheter. Riksdagens funktioner har formats av praxis och avgöranden som rör misstroendeförklaringar, konstitutionsutskottets granskningar och talmannens roll i regeringsbildningen, vilket också påverkar relationer med kronan och monarkins symboliska befogenheter i Sverige.

Utskott och partigrupper

Riksdagens utskottsstruktur omfattar specialiserade nämnder som exempelvis utrikesutskottet, finansutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet och utbildningsutskottet. Utskotten består av ledamöter från riksdagspartiernas partigrupper där proportioner bestäms utifrån mandatfördelning. Partigrupperna samordnar förhandlingar, reservationer och ställningstaganden i relation till partiledare och policyplattformar, vilket påverkar riksdagsledamöternas arbete i utskotten och i kammardebatter. Utskottens betänkanden underbygger riksdagens beslutsfattande i fråga om internationella avtal, rättsreformer och budgetbeslut samt vid behov remissförfaranden till tredje part som myndigheter och forskningsinstitutioner.

Val och mandatfördelning

Riksdagsval hålls vart fjärde år i sammanhang som styrs av vallagen och valkretsindelning, där riksdagsmandat fördelas proportionellt enligt metoden för jämkade uddatalsmetoden och utjämningsmandat för att säkerställa proportionell representation bland län och regioner. Ett antal riksdagsledamöter väljs från fasta valkretsar och utjämningsmandat justerar avvikelser mellan röster och platser. Valrörelser präglas av partiledare, riksdagsgruppernas kampanjer och valmanifest från partier som exempelvis Kristdemokraterna och påverkas av institutioner som Valmyndigheten samt opinionsmätningar från institut som SOM-institutet och SCB.

Riksdagens rättsliga befogenheter och funktioner

Riksdagens rättsliga befogenheter omfattar lagstiftning, godkännande av statsbudgeten och kontrollmakten över Regeringen genom misstroendevotum, konstitutionsutskottets granskningar och riksdagens rätt att besluta om internationella fördrag. Riksdagen stiftar lagar som implementeras i relation till rättssystemet, där domstolar som Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen tillämpar lagarna. Riksdagens lagstiftningsmakt samspelar med EU-rättens förrang och påverkar Sveriges åtaganden gentemot Europarådet och andra multilaterala organ. Genom utskottsprövning och omröstningar utövar riksdagen också budgetkontroll, tillsyn över myndigheter och kan initiera konstitutionella förändringar i samråd med lagstiftningsprocessens särskilda majoritetsregler.

Category:Politik i Sverige Category:Nationalparlament